Det var en gång ett mongo som hette Gullefjun Karlsson. Han bodde i en brun håla mitt i en djup skog där solen knappt nådde ner. Varje morgon började med att han pratade med en stubbe som han kallade "Kapten Balle".
En dag snubblade han över ett par glasögon i en bäverdam. När han satte på sig dem såg han världen som en herrtidning – med bilder och allt!.
Gullefjun bestämde sig för att starta ett coolt rockband med sina vänskapskottar. Bandet hette "ollonRockarna" och deras första hit var "Jag är barrnlig men fri".
På en promenad stötte han på ett nedgrävt huvud (av plast) och trodde att han hittat Skogens Gud. Han började be till det varje kväll, vilket gjorde honom till ledare för en liten sekt bestående av möss.
När han försökte installera wifi i sin håla, fick han hjälp av en hackig igelkott som kallades för "Noobert". Det gick inte så bra, men hålan blinkade fint i mörkret.
Några dagar senare blev Gullefjun viral när ett rådjur laddade upp en bild på honom på skogens sociala nätverk "Twigstagram". Bildtexten löd: "När du inser att du pratar med ett träd i tre timmar".
Gullefjun började fundera på meningen med livet. Efter mycket grubblande kom han fram till att den bästa meningen var: "Smörgås med hallonsylt och tvål – varje torsdag".
En kväll smög han runt och skrämde rävar genom att skrika “Snopp!” i en megafon gjord av en tom gran. De skrattade så mycket att de bjöd in honom till nästa granfest.
Och så levde Gullefjun lycklig, knasig och full av bus – ända tills han blev gran.
